Solen lyser, en skön promenad
alltså en helt underbart morgon och en perfekt start på dagen. Ändå då har oron krypit på mig sen igårkväll och satt sig fast som en igel med hullingar. Den vill inte släppa. En lång skön promenad i solen och med kameran med brukar lösa upp den där känslan. Men inte idag.
Jag kan ta oroskänslor, inga problem, bara jag vet varför. Det ger bara mer funderingarn och snurriga tankar när jag inte direkt kommer på varför. Men hoppas att det antingen går bort själv under dagen eller så kommer jag på varför, då brukar det lägga sig en del.
Har massor jag skulle göra idag men det är segt när denna oro grabbar tag i kroppen.
Kommentarer
Hanna Karlsson
Usch vad jobbigt att känna sig så orolig....
Svar:
"jag"
Trackback
