Surströmmings fester
är det en hel del nu på hösten, ja förutom då kräftskivor som ju mer eller mindre alla har. Själv har jag ännu inte varit iväg på någon, det är en sen kräftskiva inplanerad till sista helgen i augusti. Ska det fungera får man vara lite flexibel och vad gör det när man har den, kräftorna är ju lite goda när som helst.
Men då surströmming, har flera vänner som inte klarar sig utan denna illa luktande fisk, som längtar till denna tid varje år. Sen finns det ju även flertalet som inte alls gillar varken lukten eller smaken.
I år var det en väninna som för första gången blivit bjuden på en surströmmings fest. Tuff som sjutton var hon innan och nog skulle hon äta. Igår var det då dags, och idag skulle jag få rapport om hur det var.
Jo festen var trevlig, trevliga människor och god mat, ja ja sa jag med hur smakade det då? Nja, hon hade fegat ur i sista stunden och inte ens vågat smaka lite lite.
Jo festen var trevlig, trevliga människor och god mat, ja ja sa jag med hur smakade det då? Nja, hon hade fegat ur i sista stunden och inte ens vågat smaka lite lite.
Nu var det evigheter jag själv åt, men kommer ihåg att lukten är värst och smaken riktigt bra. Om man lägger småbitar på hemmabakat tunnbröd, med skivad mandelpotatis, skivad lök, lite gräddfil eller creme fraich, så är det inte alls så dumt. Inte sagt att jag dirket älskar det eller längtar efter det, klarar mig fint utan. Men det är godare än man kan tro.
Yngsta dottern frågade mig om smaken och vad man äter till i veckan, och hon är så nyfiken så hon vill prova. Inte i år, men vi sa att vi kan ju planera in en surströmmingsskiva till nästa år så att hon ialla fall får prova.
Kommentarer
Trackback
