Jag vill få ha mitt hem
ja MITT hem precis som jag vill. Tycker det är dags snart. Ja jag vet jag kan säga ifrån, jag kan göra det till mitt. Men det är inte alltid så lätt som det är att säga.
Jag älskar mina barn över allt annat på jorden. Så det är inte därför jag önskar att även din lilla kunde få ett fast jobb och ett eget boende. Utan då fick hon göra precis som hon vill, upptäcka vad som fungerar eller inte. Men helt efter sitt eget huvud.
Och jag får kanske äntligen ha det som jag vill, mina färger, min inredning, placera saker där jag vill osv. Då och då tappar jag helt lustan när jag känner att jag inte har den kontrollen ens över mitt eget hem. Det ändras och görs saker som gör att det inte känns som mitt hem längre.
Och det blir så fel, för jag älskar verkligen mina barn och jag blir så glad när hon som än bor hemma verkligen hjälper till. Men det är inte mitt hem.
Svårt att förklara, men det är en så djupt rotad känsla.
Kanske det kommer från långt tillbaka, vem vet. Men jag flyttade hemifrån när jag var 16 år till min pojkvän, hans hem var ju redan klart, och jag bara flyttade in. Då var jag också så ung att det var bara skönt att komma hemifrån och få bo med honom.
Efter 5,5 år tog det slut, jag bodde kvar i lägenheten och hade kvar vårat liv där kan man säga. Träffade inom ett år en ny kille och han flyttade till mig. Vi var sen gifta i 20 år, pappa till alla barnen osv. När vi flyttade ifrån lägenheten och skulle börja göra vårat hem så märkte jag att det blev aldrig vårat hem egentligen utan hans. Hans val på färger, mönster, material osv. Ja i det stora hela ialla fall. Aldrig mitt, aldrig att det kompromissades åt mitt håll.
Efter då 20 år skildes vi och jag bodde kvar med barnen. Och när det ska göras om har jag alltid låtit barnen vara med och bestämma, dumt av mig kanske. Men nu så är det mera dottern som bestämmer än jag. Och jag dum som jag är bara anpassar mig, längtar tills jag ska få bli ensam och äntligen få "mitt" hem.
Bara mitt hem på mitt sätt, som jag gillar det och skit samma om någon annan tycker att det är fel, för det är rätt för mig.
Kommentarer
Trackback
