Såååå hungrig jag är just NU

det är fruktansvärt, tänk om jag bara kunde ha fått sova. Men tji attan att det går. Funderade ett tag på att gå ut, en promanad, kyla ner mig. Det hjälper nämligen. Att bli kall om ben och händer gör att krypet och det onda i dom dämpas ett tag, ofta så att jag hinner somna. En stund ialla fall. Använder hellre den metoden än piller, för det blir samma effekt, vaknar efter att tag igen.
 
Men det regnar ganska rejält ute, så det känns vettigare att stanna inne. Har kylt ner benen i duschen i vatten istället. Sneglar på medicinen jag fick att prova, men det tar emot, jag vet inte varför. Anar att det är för att dom är mot annan sjukdom och jag någonstans fått för mig att jag kanske får den sjukdomen sen. Fast oftast är den ju ärftlig eller kommer med hög ålder. Men det finns där i bakohuvudet ändå. Och en sak vet jag och det är att om jag inte tror på medicinen så har den svårare att fungera om den ens fungerar.
 
Nej jag kyler ner och hoppas att han Herr J Blund tar en tripp förbi mig här på morgonkvisten :)
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

searchingformyself

Ett sökande, en ny fas, en helhet, en sanning, en fundering, ett svar...

RSS 2.0