Kryssningsdax

verkar det vara igen. Jag har blivit bjuden med som sällskap på en kryssning. Kan blir riktigt skoj. Jag behöver komma iväg lite och koppla av, se lite nya ansikte.
Men samtidigt så är jag lite lite osäker på om jag ska tacka ja. 
 
Varför jag tvekar
Delvis känner jag egentligen inte alls tjejen som bjudit med mig, hon är en arbetskamrat till min ena dotter. Och vi ligger i samma ålder, har sagt hej några gånger när vi träffats ute och blev vänner på fb. 
Antar att hon är lite ensam och söker lite nya vänner.
Sen så vet jag att hon är lite väl glad i sprit, och det finns inget stopp, och hon blir väldigt berusad. Och jag som knappt dricker, och inte alls gillar fulla personer. Det kan bli lite jobbigt. Å andra sidan, kanske om hon har sällskap, skoj, prata, och jag inte hinkar i mig så kanske hon anpassar sitt intag till mitt.
 
Jag ska tänka lite på det innan jag svarar ja eller nej. Helt ärligt är jag grymt sugen på julbordet båten har :)
Och jag vet att om hon blir för full eller försvinner klarar jag mig ypperligt bra ensam. Gäller bara sätta upp vissa små regler.
Som att eventuella flirtar så är det till mannens hytt det får gås, inte till våran. Sen att jag inte kommer hamna i den situationen vet jag. Men tydligen ska hennes aptit på män öka med intag av vätskan.
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

searchingformyself

Ett sökande, en ny fas, en helhet, en sanning, en fundering, ett svar...

RSS 2.0