Är man för kräsen?

Jag pratade med en väninna ikväll som frågade mig "Är jag för kräsen i val av man för en relation?"
 
Vad svarar man på det när det vandrat en del män in och ut i hennes liv sista året, och hon har hittat både möjliga och omöjiga små fel för att välja bort. Tittar man så, visst kan man säga att den personen är för kräsen. Men samtidigt vet jag ju att det där stämmer inte heller. Det är något annat som ligger bakom, som gör att det bara är fel, att ingen duger.
 
För 7-8 år sedan var jag mycket i ett stall och hjälpte till, där fanns en kvinna som nyligen skilt sig. Hon samlade iho sitt liv med boende, djur, barn och jobb först under nästan ett år, Sen var det ut och flirta, ut och dejta, ut och försöka hitta en ny partner att dela framtiden med. Och det blev ett litet stående skämt varje gång hon skulle ut och dejta en ny man "Vad dissas den nya mannen för", har han keps, en gul t-shirt, fel skor, ja för det gick så långt att "felen" inte var personligheten, att det inte fanns samma värderingar osv. Eller rent utseende, som för smal, för tjock osv. Nej det gick över till verkligen fåniga fel som färg på klädesplagg osv.
Men så en dag så strålar hon, och har stött på en person som det bara totalklickade med. En som faktiskt till och med hade en hel del av de här "felen" hon dissat andra för. Och en kvinna, något hon förrut inte ens kunde acceptera att förhållande och kärlek mellan samma kön existerade. Hon är gift, och otroligt lycklig idag.
 
En annan jag känner har en väninna som är över 50 år, som letar en yngre lång, snygg, vältränad man, själv är hon lite gråmusvariant, kort och mullig. Mannen ska också ha pengar och ha hög standard. Det ska vara en troffé att visa upp. Hon dejtade och det var fel på det ena eller det andra. Ofta så föll det på att hon inte kände att han var snygg eller ung nog att visa upp, visa sig ute med. 
Och nu är hon störtkär, i en kort man med lite ölmage och 64 år gammal. 
 
Så jag tror att det här kräsna, att man hittar fel, är egentligen bara att man inte klickar ordentligt med personen. Och den dagen man gör det kan den mannen ha alla fel man dissat män för innan. Det spelar ingen roll.
 
Men klart man ska ju då också verkligen våga gå på hjärtat den dagen det känns bra och våga släppa alla yttre saker man lärt sig leta efter för att säga "nej det är fel". Och gå på hjärtats känsla.
 
För helt självklart så finns det någon för oss alla därute... ju äldre vi blir så är det tyvärr bara svårare och svårare att hitta ...
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

searchingformyself

Ett sökande, en ny fas, en helhet, en sanning, en fundering, ett svar...

RSS 2.0