Ursäkt och förlåt
Det här med att ge ursäkter, ta emot en ursäkt. Ge förlåtelse och få en förlåtelse.
Saker som kommer efter att man varit i en konflikt eller gjort något som sårat en annan person.
När man är den personen som gjort ett "fel" där det är en bra sak att visa att man vet om att man gjort "felet" så vill man be om ursäkt. För man vill oftast bli förlåten. Man vill veta att den andra inte går och är sur, arg på en eller ledsen. Det är sunt och en bra känsla att vilja visa att man vet om att man gjorde något som för den andra blev negativt.
Men är man den personen som blev utsatt för "felet" den som blev arg, ledsen eller kränkt så är det inte alltid att man vill att den andra ber om ursäkt. Varför kan man undra. Jag har funderat lite på det där och analyserat lite, Jag har min egna lilla teori om hur jag fungerar där.
Delvis så har jag ännu inte bearbetat det som skett, inte landat till så att jag kan ta den där ursäkten och bearbeta den på rätt sätt. Det blir istället som ett tvång att ta emot den och ge förlåtelse för den andra är ju storsint och be om ursäkt, erkänner sitt fel,
Ibland måste man få tiden att bearbeta lite, verkligen få lugna ner de här upprivna känslorna och slippa känna ett tvång.
För en ursäkt kräver en förlåtelse, en förlåtelse ska vara att allt är glömt och man fortsätter som innan. Jag tror att det är där det ofta ligger en hel del rädslor. Delvis att be om ursäkt, tänk om den inte tas emot, tänk om den inte ger en förlåtelse, tänk om det inte blir som innan.
Att få en förlåtelse från någon gör att man står där med ett krav, kravet att ta emot den och då ge förlåtelsen fast man kanske inte ens är mogen för det, man är inte klar i att bearbeta det som hänt och vet inte heller hur. Och kanske den andra tror att sen är allt som vanligt igen.
Men vad ska en ursäkt egentligen vara och innebära, och samma med att förlåta. Är det så att det måste innebära att allt är glömt och att man forstätter som om inget hänt?
Nej, inte för mig, inte längre, det var så förr, men jag har lärt om.
Idag ber jag om ursäkt för att visa att jag förstår att jag gjort den andra personen ledsen eller arg - gett dom en negativ känsla.
Får jag tillbaka att jag är förlåten tar jag det som att personen accepterar att det blev fel, att den vet att jag förstått att det blev fel och vilka känslor det startade. Men jag tror inte att det med automatik går tillbaka till det som var, Det är upp till den andra att bestämma hur den vill ha det fortsättningsvis.
Samma om jag får en ursäkt, jag tar det som att personen som gjort mig ledsen förstår varför jag reagerade. Och att den med ursäkten talar om att den förstått och tagit till sig det och försöker ta lärdom av det.
När jag sen förlåter så gör jag det för att själv få ett avslut. Vad som sen sker efter beror helt på vad det är som skett. Kanske det blir så att man fortsätter vänskapen som den var innan eller så avslutas vänskapen helt, eller det blir någonstans mellan, man är bekanta med inte nära vänner. Om det var en nära vän som sårat mig. Ofta är det ju då man reagerar som mest, när det är en nära vän som gjort något.
Ja det här med ursäkter och förlåtelser är inte så lätt alla gånger.
Kommentarer
Trackback
