Det svänger så fort, för fort

ja det här att vara positiv, att vilja mera, vilja fortsätta, känna att det går bra 
till att känna att nej jag skiter i det, jag orkar inte, jag klarar inte detta
Jag vet att man gör allt själv, jag vet att jag också som person inte fungerar på massa överdrivna positiva ord, det känns mest falskt och fånigt. 
Men det är verkligen nu jag känner att det hade inte varit dumt alls att ha någon att kunna prata med, bolla med, någon som stöttade och drog med mig när jag har dessa dippar. VET att dipparna kommer ofta i starten men sen mer och mer sällan. Men vad hjälper det att man vet, när man sen ändå inte kan stå emot.
 
Den här veckan har jag inte alls gjort det jag tänkt mig när det gäller träningen. Gått till gymmet måndagen och promenad på 30 min varje kväll. Men jag har inte varit helt lat, jag har istället både måndag och tisdag kört ett pass på 30 min rörelse tills pulsen ökade och jag blev trött och svettig. Sen en promenad på 20 min. Måste lära mig att se det som är bra, det jag gjort, inte som jag gör nu. Jag ser mera att jag INTE gjort det jag tänkt mig. Det är så starkt denna känsla av vad jag inte gjort att det överskuggar helt att jag faktiskt gjort något. 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

searchingformyself

Ett sökande, en ny fas, en helhet, en sanning, en fundering, ett svar...

RSS 2.0